sista natten
Jaha, då var det sista natten i Shanghai. Helt otroligt vad tiden har gått fort... Var och handlade det sista idag på marknaden också. Blev lite till inköp trots den hårfina balansen mellan övervikt och godkänt antal kilon. Hoppas jag och Jessica får väga ihop våra tillsammans då hon har mindre packning än mig.
Så nu sitter jag här halv 12 på kvällen och är så himlans trött. Usch och fy, ska upp halv 7 imorgon också då chaffisen kommer och hämtar oss halv 8. Det mesta är i alla fall färdig packat, och förhoppningsvis har jag inte glömt något, tror jag..
Det finns dock vissa saker jag kommer sakna med detta land:
- alla urgulliga kineser!
- folket i Langfang
- maten
- äta med pinnar (känns helt naturligt nu, konstigt nog!)
- att allt är så himla billigt
- värmen (20-25 grader, inte helt fel?)
- att inte känna mig lång, eller i alla fall i jämn höjd, med resten av befolkningen
Sen finns det ju andra saker jag kommer sakna mindre:
- trafiken - jag ska aldrig mer klaga på trafiken i Sverige, den är rena himmelriket jämfört med här!
- vissa maträtter som kanske innehåller lite för skumma saker
- den skitiga luften
- de otroligt hårda sängarna
- att använda kroppspråket
- folkmassorna (helt sjukt mycket folk överallt)
Nu vill jag bara heeem! Synd att jag måste sitta på ett plan i 15 timmar för att komma till kalla Sverige och få träffa min familj, GREEAAT! Aja, sängdags. Godnattens!
Royal Pavilion
Annars har vi det bra pa Royal Pavilion pa 14:e vaningen, trevlig utsikt over staden sadar lagomt hogt upp. Men vi ska ta oss upp till 38:e tankte vi innan vi aker hem. Jag och Jessica delar rum just nu, dessutom delar vi pa en dubbelssang. Alla som kanner mig val vet att jag ar lite halvgalen i somnen, snackar, slass, skriker, sparkas mm. Sa nar vi sov hos Manny och Susanne forra veckan hade jag till och med borjat snacka pa engelska i somnen, hander kanske inte lika ofta.. Jag tror inte Jessica akt pa nan small an, eller hon har i alla fall inte sagt nagot, sa jag tror jag hallit mig ganska lugn, och det ar val tur det :)
Annars blir det val lugt resten av veckan borja packa och forsoka lista ut hur mycket jag maste betala i overvikt. Igar lade jag mig pa sangen helt fortvivlad och skrek att jag hatade billiga Kina. Och eftersom vi ska handla idag lar det inte bli battre... Men British Airways gor mig javligt forrvirrad, for som jag fattar det maste jag bara betala ca 400 for en vaska som ligger mellan 23 och 32 kg oavsett vikt, vilket alla sager ar otroligt billigt och att jag maste titta upp det igen. Det har jag gjort ett x antal ganger, men det star ju samma sak och jag ar fortfarande lika forvirrad. Men forhoppningsvis loser det sig.
Nu har jag fordrivit lite tid och fatt skrivit av mig, sa nu tycker Jessica att vi ska jobba
Hoppas ni har det bra darhemma i Sverige och i skolan
Adios
fredag
Nu ar det redan fredag och dagarna bara springer ivag! I tisdags var vi och lamnade en design for att fa en varsin balklanning uppsydd. Lite spand pa resultatet maste jag saga, dock har jag inte ens bestamt mig om jag ska ga an, men latt vart 350 spann oavsett :) Imorgon ar det party hemma hos familjen och det kommer massa middagsgaster dit. Manny sa att manga var svenskar, sa det kan ju bli ganska kul. Sen pa sondag blir tillbaka till marknaden och prova klanningen, spannande! Och pa mandag byter vi hus och flyttar hem till Lars och hans fru, de bor tydligen mitt i stan sa det kan ju bli intressant eftersom vi bor "pa utsidan stan" nu.
Aja, dags att kila
/ M
vill inte...
BILDER!
Bilder finns pa Jessicas blogg:
jeskeeen.blogg.se
The bottle openers
Dessutom fick jag, Mikaela Grylin, 164 cm lang (eller kort), hora att jag var lang idag!!! Det fick Jessica ocksa, men jag har levt pa det hela dagen! Dessutom var det den otroligt sota kinesen som underholl oss under morgonen som sa det :) Det forsta han sa till var handledare imorse nar vi kom var "jag kunde lite engelska igar, men den har forsvunnit nu". Sa var handledare har varit tolk at oss idag, men det har gatt bra och vi har skrattat sa grymt mycket. Det mest underhallande ar dock att lara kineserna svenska. Kanske hur kul som helst, och dom kan absolut INTE uttala "r r r r r". Vi har forsokt och forsokt men det gar verkligen inte. Dock tror jag dom har lika kul nar vi ska lara oss uttala de kinesiska orden... (Dom skrattar da valdigt mycket nar Jessica forsoker prata iaf!)
Ikvall blir det middag med The Big Boss och frun hans, dar vi ocksa tankte lamna av lite tvatt (sa gulligt av Monika at erbjuda sig tvatta at oss tycker jag!). Sen ska det inhandlas godis och mat, mojligtvis att det blir en svang till glasstallet ocksa :)
Pa sondag bar det av till varmare breddgrader och narmare bestamt Shanghai! Det med blandade kanslor maste jag saga. Nu borjar det bli riktigt roligt har i Langfang, sa det kommer kannas lite trakigt att lamna. Men samtidigt roligt att fa paborja ett nytt aventyr :) Sa det blir nog bra
Nu ar det bara 1 timme kvar tills vi slutar och da blir det sista turen med var chaffis, hur ska jag overleva? Diggar ju honom skarpt!
Adios!
/M
' random
Mickis har en fundering pa varfor alla kineser (killarna) har langa lillfingernaglar? Det ar bara saaa ackligt! Jessica sitter och grater over sin egen lillfinger nagel som fatt avskavt nagellack.
Annan onodig fakta
Trafiken rent allmant i Kina ar crazy. Folk kor som idioter. Under en timmes bilfard kan du vara med om foljande:
- 57 omkorningar pa motorvagen
- 38 filbyten
- 7 tutningar (av varan bil), da raknas inte hur manga ganger utan hur manga tillfallen
- Bilar som anvander den tredje filen pa den tvafiliga motorvagen
- Ett ex antal Audi A6L som kor som galningar
Det verkar som om den enda trafikregeln som finns ar stanna mot rott (de ar de grymma pa.. tvarnit!). Men tydligen har de nastan samma regler som i sverige. Ja, iallafall pastar var svenska boss det. Vi kanner oss nagot tvek dock! ^
Efter all onodig fakta kanske vi ska ta och borja fokusera pa jobbet igen. Eller ja, aterga till tumbrottning, stensaxpase och fyra i rad ;D A bottle to open bottles, ar pa ingang. Men det verkar ga lite langsamt med det..
' nihao!
Senare har jag planerat att spoa kineserna i badminton, haha. (eller ja, man kan ju undra vem som spoar vem ^) Men det ska hursomhelst bli roligt, dessutom blir det middag med dem efter, kul! Vad kvallen sen bjuder pa aterstar att se, kanske blir det en tripp till det bayerska placet? Well, atleast i hope so.
Nej, nu ska jag aterga till mitt bok skrivande, toppen.. Hejpa!
/ J
Kinespolisen och emo-Jessica
Igar nar jag hade nagot roligt att beratta sa strejkade datorn har pa kontoret. Sicken tur att den ville funka idag da :)
I alla fall sa borjade det hela nar vi skulle aka hem i tisdags fran arbetet. Vi aker en "shuttle bus" varje dag fran hotellet i Beijing till fakriken i Langfang. Sa vi satt oss som vanligt i bilen i tisdags och borjade resan hemat, nar vi kom igenom vagtullen sa hade dom poliskontroll och sjalvklart vinkade dom oss at sidan. Forst tog dom var chauffors korkort. Sen visade det sig att dom ville ha vara pass sa dom kunde titta att vi inte var i Kina olagligt. Men inte hade vi vara pass med oss heller, vilket skapade liiiite problem. Som tur var hade vi en engelsktalande kille med oss i bilen sa han fick formedla mellan oss och poliserna, eftersom att poliserna pratade bara kinesiska. Efter cirka en halvtimmes jobb med att ringa hotell (som hade slangt vara passkopior), ringa till olika manniskor som kunde tankas ha vart passnummer sa hittade polisen oss i nagot av deras register (hur vi nu kunde finnas med dar?!). Sa till slut slappte de oss och vi fick fortsatta var resa. Men pa grund av forseningen sa hamnade vi i varldens langsta bilkoer (trafiken till och fran Beijing ar helt insane i vanliga fall och annu varre under rusningstid), sa vi kom val hem over en timme senare an vanligt... Sa nu har vi blivit stoppade av dom med.
Vi fick dessutom veta att det som blev kvar av vara matpengar, vilket kommer bli over tusenlappen per person da maten ar snorbillig, skulle lamnas tillbaka..
Sen var Jessica putt resten av kvallen och satt och tjura och svor over hur vi lyckas med allting, jag daremot fann det ganska skojigt och hade allmant roligt at Jessica som jamt brukar vara den person som ar sa positiv.
En slutssats fran denna upplevelse ar i alla fall att alltid bara pa sig passnumret nar man ar pa besok i Kina!
Idag fick vi aven hora en ganska rolig grej fran en tjej pa jobbet som typ inte kan nan engelska alls och formodligen ar van med att alla har samma harfarg i det har landet. Sa helt plotsligt utbrister hon:
- Your hair is not the same colour! och pekar pa mig och Jessica. Vi fann det lite roligt efterat :)
Annars har dagen rullat pa som vanligt, engelskan blir lattare och lattare att forsta och jag borjar trivas riktigt bra har. Jessica funderar pa att gora en tavling har pa bloggen som ska heta gissa aldern. Jag diggar starkt hennes ide da de flesta inte ser ut att vara i den aldern dom ar.
Nej, nu blev det ett alldeles for langt inlagg har, dags att aterga
Over and out
/M
' bildregn.
Langfang, den "lilla" staden
Japp, I'm back! Sitter nu pa jobbet, har nyss fatt pa mig arbetskladerna, dock maste jag saga att jag gillar mina riktiga klader battre med tanke pa att storlekarna har far mig att kanna mig som en flodhast...
Det har varit lite daligt med uppdaterande har pa bloggen. Det beror pa forst och framst pa att vi inte haft nagon dator (hotellets dator ar alldeles for dyr att lana) och sen har vi haft sa mycket att gora anda under semesterveckan. Muren, Forbjudna staden, Himmelska fridens torg, Temple of Heaven, you name it! Och allt ar sa himla coolt! :D
Sa igar var forsta jobbdagen. Jessica var jatte nervos medan jag kande att jag var lite lugnare. Dagen rullade pa ratt fort och alla forsoker sa gott de kan for att vi ska trivas. Fabriken ligger i Langfang som ar ca 4 mil utanfor Peking. Igar fragade vi de anstallda om staden var stor och da fick vi till svar, "no it's not big, maybe 500 or 600 people, and you can drive trough the city in like 10 minutes". Bade jag och Jessica tankte da men gud, ar den inte storre, da maste ju halva byn jobba har? (Det jobbar typ 281 pers eller nagonting liknande, varav av nagra ar fran Peking).
Sen pa kvallen blev vi utbjudna av Yngve, som ar nat chefsliknande pa fabriken, pa middag. Riktigt trevligt med riktigt god mat! Det som var lite roligt var da att Jessica fragade honom "Langfang ar ganska litet va?" Och han svarade: det ar val en 500 000 - 600 000 invanare eller nat sant, sa litet vet jag val inte. Bade jag och Jessica kande oss da riktigt dumma. Sjalvklart hade dom menat 500 tusen, dessutom kallar dom en san stad LITEN? Da ar ju i princip hela Sverige litet.
Nu ska jag och Jessica skriva en sammanfattning pa nagonting vi inte har en aning om, men det loser sig forhoppningsvis! Sen ar det lunch som galler, och jag hoppas for guds skull att maten ar godare idag an vad den var igar. Och efter middagen med Yngve igar fick trana upp vara chopsticks skills sa idag kanske Nancy slipper hamta sked at oss...
Dags att aterga till arbetet,
Ciao!
' at work.
Nu var det slut med kroppsspraket och vi kan numera gora oss forstadda med engelska, toppen! Det tillhorde da inte vardagen under veckan.
arbetsklader har vi ocksa fatt, mina byxor var i storlek XXL xD Hey elefant? konstigt att marken inte vibrerar nar vi kommer gaende.. ^ Har dock inte testan brallorna an, men med tanke pa hur sma kineserna ar sa blir jag ju inte forvanad over storleken.
Aja, det far racka for idag.
/ J
' China!
Vi lever och vi e framme, way to go!
' tidsoptimist.
/ J
' one day, one person.
/ J
